07 augusti 2007

STARKARE MAGI





De besvärjelser som beskrivs i Sagas grundregler är av en och samma styrka. Denna artikel presenteras en tilläggsregel som gör det möjligt för din magiker att ”kasta” starkare och mäktigare magi. De magiregler som finns i grundreglerna är utgångspunkten men från dessa så kommer tilläggsregeln att modifiera de redan nedskrivna besvärjelserna.

Manakraft blir ett nytt begrepp som har samma värde som din rollperson har i egenskapen Magi. Men Manakraften kan komma att modifieras av till exempel magiska föremål och yttre omständigheter.

Exempel 1: Magikerna Vagnion från Talmont har 10 i egenskapen Magi. Det betyder enligt grundreglerna att han kan lägga tio besvärjelser per dag. Han har alltså 10 i Manakraft.

Med tilläggsregeln så kan magikern Vagnion spendera mer Manakraft på en och samma besvärjelser för att göra den mäktigare och kraftfullare.

Tabell för spenderande av Manakraft.

Manakraft – Effekt
1 – effekten av 1 spenderad Manakraft är den som anges i grundreglerna.
2 – effekten av 2 spenderade Manakraft dubblerar besvärjelsens effekt. Till exempel så dubblar den besvärjelsens varaktighet, dubblar antalet personer som berörs och så vidare. Effekten dubblerar allt så magikern behöver inte välja vilken ”del” av besvärjelsen som blir kraftfullare. Om besvärjelsen åsamkar skada så ges en bonus på +1 på skadeslaget. Denna bonus fungerar även på helande besvärjelser eller magi som ger skydd eller liknande. Det blir också svårare att motstå besvärjelsen så den person som utsätts för besvärjelsen får -1 i Närvaro när motståndsslaget ska göras.
3 – enligt ovan men effekten tredubblar, tärningsslag får en bonus på +2 och en persons motståndsslag får -2 på Närvaro.
4 – enligt ovan men effekten fyrdubblar, tärningsslag får en bonus på +3 och en persons motståndsslag får -3 på Närvaro.
5 – enligt ovan men effekten femdubblar, tärningsslag får en bonus på +1T6 och en persons motståndsslag får -4 på Närvaro.

En magikers värde i egenskapen Ars Magica begränsar läggandet av kraftfulla besvärjelser. Magikern Vagnion har 4 i egenskapen Ars Magica och kan som maximalt offra 4 Manakraft på en besvärjelse.

Exempel 3: Vagnion lägger besvärjelsen Medicus Vulnus och offrar 3 Manakraft. Besvärjelsens räckvidd ökar till 30 meter och besvärjelsen helar 1T6+2.

Exempel 4: Vagnion går in i ett bakhåll och har tänkt sig att fly med hjälp av besvärjelsen Harena Tempestas (sandstorm). Han lägger vill ha en stor sandstorm och offra 4 Manakraft, hans maxgräns. Besvärjelsen påverkar då ett område med en diameter på 400 meter och alla som vistas i den får -16 på alla attack- och försvarslag. Det innebär att det dussintal soldater som hade tänkt att döda Vagnion hamnar i en sandstorm de inte kan slåss eller försvara sig i.

27 juli 2007

ALVA DUWIER - DE FÖRSTFÖDDA

Bildtext: Alla människofolk enas under den duwiske kungen Alvan XII år 2089 e.F.

De första människorna som släpptes till Urds mark av gudarna var Duwierna. Detta männsiskofolk kom till kontinenten Liworum, ett land som ligger många månaders båtfärd öster om Niburiat. Idag finns det en havsvall som skiljer de två landmassorna åt och det går inte längre att nå Liworum. Det finns mycket få texter bevarade som berättar något om Duwiernas första boplats och det är egentligen först när de landsteg på Niburiat som deras historia börjar.

De landsteg i dagens Ronor och grundade staden Boor år 560 e.F. (Ronor är ett stort rike sydöst om Österlandet) under sin ledare Alvan den Store. De lade grunden för det roniska riket men det duwiska folket strövade över hela Niburiat och landsteg till och med på öarna i den draconiska arkipelagen. De blev vänner med spillrorna av forntidens folk; Ciju, Jättarna, Solfolken och Svartfolken.

Idag så finns det inte många kvar av det duwiska folket eller Alva Duwier som de kallas av de andra människorna. Ronor, deras land, förlorade de i hårda strider för tusentals år sedan och det har tvingat dem till ett liv i vildmarken. Men de bär alltid med sig sitt ursprung och tack vare deras starka band till gudarna, i synnerhet skaparmodern Sonelod och naturens beskyddare Awril.

22 juli 2007

BERÄTTELSER FRÅN URD, del 1

Bildtext: Kung Grimm den Svarte brandskattar Carrano, huvudstaden i Österlandet.

Kung Grimm den Svarte var den första kung i Österlandet som med vapenmakt lyckats belägra, inta och ockupera landets huvudstad Carrano. Det var år 7408 e.F. (efter forntiden), alltså för cirka 800 år sedan. Carrano är en stad som fortfarande har en betydande och viktig ställning i Österlandet. Den ses som en viktig handelsplats, mycket tack vare sin stora hamn. Skepp med hissade flaggor från Ronor och Solhem ses ofta i hamnen och skulle det inte vara för det uppblossande inbördeskriget i regionen så skulle staden Carrano räknas till en av de största på hela kontineten Niburiat. Idag är Wästhems huvudstad Urion, Bornhoves huvudstad Bornhove Krona och Ronor hamnstad Tirenne de tre största på kontinenten.

På bilden ser vi kung Grimm, svuren till gudomen Grimm(där av hans namn), sitta på en tron med sina närmaste präster och riddare omkring sig. På torget samlas stadens invånare med de dyrbarheter de äger för att lämna det i tribut till kungen. I mitten ser vi den legendariske skalden och kämpen Gallion Traajs. Det finns en mängd sagor och ballader som lovsjunger hans namn. Men ännu viktigare är kvinnan vid hans sida. Det är Iris Hellyan och hon skulle bli den som fritog Carrano från tyrannen Grimm och hennes namn har fått namnge torget som dramat på bilden utspelar sig på.

Idag, år 8211 e.F., så knackar kriget på porten och de rövare och svartfolk som är svurna till guden Samoth har invaderat Österlandet. Carrano, med flera andra städer, har fått vända sig till öriket Solhem om hjälp. Det har besvarats och solfolken har skickat tempelriddare, härolder (så heter guden Sonelods prästerskap) och knektar till fastlandet för att hjälpa människorna i Österlandet mot vildarna som anfallit deras länder och hem.

11 juli 2007

REGEL OM PLUSMODIFIKATIONER





Jag har upplevt att det kan bli ganska höga plusmodifikationer på vapens skador i Saga, speciellt om det är magiska vapen som används. Om din rollperson har en Styrkebonus på +2 och svingar ett magiskt tvåhandssvärd med en Skademodifikation på +5 så kommer han att utdela en skada på 1T6+7. Jag tycker att det är en på tok för hög plusmodifikation.

En ny tilläggsregel är på sin plats. Som maximalt kan en Skademodifikation ha en plusmodifikation på +3. Om det blir högre så ”översätter” du plusmodifikationen till T6:or. Det hela startar vid +4, det blir 1T6 istället. I exemplet med det magiska tvåhanssvärdet så skulle det bli så här:

Grundskada är 1T6. Plusmodifikationen på +7 översätts till 1T6+3 (för +4 blir ju 1T6). Totalt så gör svärdet 2T6+3 i skada.

Självklart är det så att vapnet kan göra en högre skada en tidigare men den kan också gör en lägre. Jag tycker att det känns bättre att flera tärningar slås så att slumpen får avgöra istället för att rollpersonen med det magiska tvåhandssvärdet ska vara garanterad en hög minimumskada.