BERÄTTELSER FRÅN URD, del 2

Bildtext: En klosterruin i den gudlösa staden Hartbo stad

I forntiden levde jättarn tillsammans med de tre andra fornfolken, solfolken, gnomerna och dwärgarna, i Urd. De fyra folken vara alla bra på något speciellt och jättarna hade smidet som sin unika kunskap. Tack vare sin vana att bo och leva på bergens högsta toppar och i högländernas djupaste dalar så föll det sig naturligt att de bröt metall och lärde sig att forma såväl koppar och silver som järn.

Men det var många tusen år sedan jättarna, i något större antal, vandrade i Urd och på den Niburiska marken. Deras kvarlevor, människofolket Baelo, har försökt att föra traditionen om järnsmidet vidare genom generationerna men inte lyckats. Idag så är det därför mycket ovanligt med smidesföremål som är skapade av järn och det lever endast ett fåtal järnmästare på Niburiat. Den mest kända är dwärgen Inner Saule, bosatt i Hartbo stad.

Bristen på järn i Urd har lett till att metallen koppar en den vanligaste använda inom smideskonsten. För finare föremål används silver men den metallen är också ovanlig (men inte lika ovanlig som järn) vilket gör att den är 10 gånger dyrare än kopparen. Vapen och, i sällsynta fall, bruksföremål smidda av järn är mycket dyra och eftertraktade. Ett järnföremål kostar, om man överhuvudtaget kan få tag på ett, 1000 gånger mer än föremål av koppar.

De vanligaste vapnen som är smidda av järn är dolkar, spjut, pilar och lod till båge och armborst och yxor. Anledningen till detta är att dessa vapen kan smidas med ganska lite metall till skillnad från svärd, sköldar och krossvapen. Överhuvudtaget så är vapen av trä vanliga då tillgången på skog är stort sett obegränsad. Klubbor, spikklubbor (med spikar av koppar) och stavar är vanliga vapen även hos ryktbara krigare. I Wästhem och Bornhove så är träsvärdet vanligt och soldater kan rustas med dessa snidade och smäckra klubbor även till strid och krig.

NIBURIATS LÄNDER

Det finns tolv länder på kontinenten Niburiat (det finns två kända kontinenter i världen Urd där Niburiat är den ena och Liworum är den andra). Dessa tolv länder kan delas in i fyra olika områden; Norden, Tre Kungars rike, Wästhem och Österlandet.

ÖSTERLANDET
Österlandet är ett samlingsnamn för de länder som ligger på den östra sidan av Niburiat men främst så är det landet Carrano man har i åtanke när man säger Österlandet. Förutom Carrano så räknas länderna Ronor, Bornhove, Solhem och Herel till Österländerna. Carrano lider av inbördeskrig mellan flera olika fraktioner. Det har slagit landet i spillror och det enda som kan rädda en katastrof är hjältar som bringar ljus till det så mörka området. Ronor har ett styrande råd av magiker som på grund av härolden Vagnio har tvingats till exil. Landet är även känt för att vara den första civilisationen på Niburiat, grundat av Duwierna. Bornhove är ett splittrat rike där landets sergeoner, arkonter och övriga vasaller strider om makten. Många är kungatrogna men inte alla och landets framtid är oviss. I bergen mellan Bornhove och Ronor finns ett gammalt cijurike som sägs fortfarande var befolkat av fornfolket. Solhem är Solfolkens hemvist och dessutom deras första boplats på Urd. Själva riket ligger på Stjärnön utanför Carranos kust och Solhem har tack vare sin dominanta religion (dyrkan till urmodern Sonelod) starkt inflytande över länderna på fastlandet. Det sista riket i Österlandet är Herel. Herel är ett litet rike som ligger på Stjärnöns sydvästra spets. Landets var tidigare en koloni till Ronor men genom historien så har landet kunna utropa sin självständighet. Herel bebos till största del av människor till skillnad från den övriga ön där Solfolken dominerar.

WÄSTHEM
På Niburiats sydvästra del och ute i Drakarnas hav så ligger de två länderna som räknas till Wästhem. På fastlandet med gräns mot Kastellmark och Bornhove ligger landet Wästhem. Wästhem befolkas av Solkfolken och människor, en kvarleva sedan forntiden då Solfolken befolkade stora delar av Niburiat. Idag så är det ett stort avstånd som skiljer de båda rikena Wästhem och Solhem åt men de båda ländernas styrande har ständigt kontakt med varandra. Det andra landet som tillhör landområdet Wästhem är Dracoriat. Dracoriat är ett örike bestående av fyra större öar och en mängd mindre. Landet kan sägas ha två huvudstäder och detta beror på den splittring som uppstått mellan de två dominerande religionerna, dels den gamla tron på Sonelod och hennes gudfamilj och den nyare Draktron.

TRE KUNGARS RIKE
Längs Niburiats nordvästra kust ligger tre riken som har var sin kung. Men de tre kungarna sitter tillsammans i ett råd (som sammanträder cirka en gång per år) där de rådfrågar och hjälper varandra. Det nordligaste av rikena är Dalmark. Dalmark är, som hörs på namnet ett mycket kuperat land och dess nordligaste del består av bergen Nordhaas. Dalmark är ett vilt land och få är de som vågar vandra ensam genom dess vildmark. Söder ut längs kusten ligger Venmark. Venmark är det land som dominerar regionen och Venmarks kung, Uwial Dräpare, är den som har mest att säga till om i Tre Kungars Råd. Vid sin sida har han dessutom områdets religiösa ledare Fader Sturbjorn Leifiel. Det sydligaste av de tre rikena är Kastellmark. Kastellmark kan sägas vara Venmarks lillebror och landet har länge följt Uwial och Sturbjorns direktiv. Annars är landet en handelsnation och tack vare sina goda förbindelser med Wästhem så blomstrar riket.

NORDEN
Längst i norr ligger de två länderna Norden och Lodhera. Även om de två rikena ligger långt ifrån varandra så har de mycket gemensamt. Norden grundades som en handelskoloni till Dracoriat och är än idag beroende av sitt moderland även om Norden har ett formellt självstyre. Det är den svavel som forslas med isvattnet från glaciärerna som är Nordens källa till rikedom men det har varit dåliga tider för svavel de senaste decennierna. Det andra landet i Norden är Lodhera. Lodhera som gränsar mot Carrano, även om en bergen Nordhaas skiljer dem åt, är ett orchland. Det har en orchkung på sin tron och hela riket befolkas av svartfolk. Det finns några undantag där blandannat bockfolket, rovjägarna och grådwärgarna är några exempel.

Hoppas att den korta beskrivningen av Niburiats riken var till belåtenhet och jag antar att du som läsare kan dra några paralleller till kända svenska rollspelsverk.

STARKARE MAGI

De besvärjelser som beskrivs i Sagas grundregler är av en och samma styrka. Denna artikel presenteras en tilläggsregel som gör det möjligt för din magiker att ”kasta” starkare och mäktigare magi. De magiregler som finns i grundreglerna är utgångspunkten men från dessa så kommer tilläggsregeln att modifiera de redan nedskrivna besvärjelserna.

Manakraft blir ett nytt begrepp som har samma värde som din rollperson har i egenskapen Magi. Men Manakraften kan komma att modifieras av till exempel magiska föremål och yttre omständigheter.

Exempel 1: Magikerna Vagnion från Talmont har 10 i egenskapen Magi. Det betyder enligt grundreglerna att han kan lägga tio besvärjelser per dag. Han har alltså 10 i Manakraft.

Med tilläggsregeln så kan magikern Vagnion spendera mer Manakraft på en och samma besvärjelser för att göra den mäktigare och kraftfullare.

Tabell för spenderande av Manakraft.

Manakraft – Effekt
1 – effekten av 1 spenderad Manakraft är den som anges i grundreglerna.
2 – effekten av 2 spenderade Manakraft dubblerar besvärjelsens effekt. Till exempel så dubblar den besvärjelsens varaktighet, dubblar antalet personer som berörs och så vidare. Effekten dubblerar allt så magikern behöver inte välja vilken ”del” av besvärjelsen som blir kraftfullare. Om besvärjelsen åsamkar skada så ges en bonus på +1 på skadeslaget. Denna bonus fungerar även på helande besvärjelser eller magi som ger skydd eller liknande. Det blir också svårare att motstå besvärjelsen så den person som utsätts för besvärjelsen får -1 i Närvaro när motståndsslaget ska göras.
3 – enligt ovan men effekten tredubblar, tärningsslag får en bonus på +2 och en persons motståndsslag får -2 på Närvaro.
4 – enligt ovan men effekten fyrdubblar, tärningsslag får en bonus på +3 och en persons motståndsslag får -3 på Närvaro.
5 – enligt ovan men effekten femdubblar, tärningsslag får en bonus på +1T6 och en persons motståndsslag får -4 på Närvaro.

En magikers värde i egenskapen Ars Magica begränsar läggandet av kraftfulla besvärjelser. Magikern Vagnion har 4 i egenskapen Ars Magica och kan som maximalt offra 4 Manakraft på en besvärjelse.

Exempel 3: Vagnion lägger besvärjelsen Medicus Vulnus och offrar 3 Manakraft. Besvärjelsens räckvidd ökar till 30 meter och besvärjelsen helar 1T6+2.

Exempel 4: Vagnion går in i ett bakhåll och har tänkt sig att fly med hjälp av besvärjelsen Harena Tempestas (sandstorm). Han lägger vill ha en stor sandstorm och offra 4 Manakraft, hans maxgräns. Besvärjelsen påverkar då ett område med en diameter på 400 meter och alla som vistas i den får -16 på alla attack- och försvarslag. Det innebär att det dussintal soldater som hade tänkt att döda Vagnion hamnar i en sandstorm de inte kan slåss eller försvara sig i.